Lördagen den 25 sept, det har gått exakt två veckor, känns mer än bara två veckor. Det fortfarande bra med oss, vi trivs fint bland kongoleser. Dem är fina människor. Idag var en månadsmöte där alla ledare måste närvara så att man kan ta upp alla saker som behöver tas upp, info bland annat. Möte skulle börja kl9.30 och jag o Martin trodde det var klocka nio, så vi steg upp tidigt för man ska aldrig lita på dem här bussarna. Det kan ta sin stund innan man ta sig dit man vill. Så kl åtta var vi redo att åka till M’filou där möte skulle hålla hus. När vi kom dit så var det några som var på plats, men det var väldigt många som inte hade kommit än, när det blev dags för möte det vill säga 9.30 då hade kanske hälften kommit. Man väntade lite till för att se om det är några som var på väg. Vi startade möte ungefär 10.00 och det håll på fram till 13.30. det var många punkter, man började bli trött. Möte slutades med en lovsång och en bön, väldigt bra avslutning tyckte jag. Efter det så tog vi buss hemåt. Det skulle ha varit en match av GOTHIA laget som spela i division tre här men den blev inställd på grund av en internationell turnering i fotboll som Kongo håller i. Eftermiddag är man ledig då har vi inte så mycket att göra. Det är ett bröllop utanför vårt hus, så vi valde att sova middag efter lunch, vad jag kommer att sova många middagar här.
Måndag den 27 sept.
Måndagar är alltid möte som jag har skrivit tidigare, där hela ASUdh samlas för att gå igenom allt som har gjort och man har för program för veckan som börjar. Men innan det, imorse när jag sov och hade tänkte mig ta en sovmorgon för mötet började inte förrän kl nio, så kom Martin och väckte mig och sa att vi skulle ha fransk lektion, det visste vi inte Martin själv hade gått upp lite tidigt för att komma på internet då det går lite fortare då möte han Mr Sergey utanför och sa till honom att vi ska ha en lektion nu. Och Martin kunde inte säga emot, det är då han kom och väckt mig, jag blev lite överraskad kan jag känna. Jag hade inget val jag bara gick upp och åt frukost fort för att komma dit så fort som möjligt. Jag kom dit en halv timme efter och det var okej. Men vi skulle ha en timme lektion men för min del blev det en halv timme. Jag kan säga så att det var värt att gå dit, för det gav inte mig nåt. Jag kom dit och helt plötsligt var klockan nio. Han lämnade och vi började med måndagsmöte. Och vad fick vi höra där då, intressant, redan nu på fredag kommer vi att flytta till familjerna. Dem tyckte att vi inte ska hänga tillsammans för mycket, att det är dags att komma i kommunikation med familjer och barnen och det är bra på det sättet. Så på fredag börjar livet hos familjerna mina vänner det kommer bli spännande. Men det kommer att gå bra oavsett var man kommer att hamna, båda familjerna är hur trevliga som helst.
I lördags fick vi träffa vår handledare här i Kongo som är ansvarig för hela GOTHIA projektet här och hans namn är Mouck, han kan prata svenska med oss men inte så mycket, han har lärt sig svenska här nere med alla volontär som har varit här och han hade en lektion i veckan med en lärare, väldigt kul. Han välkomnade oss och han sa att han känner att vi kommer att trivas här och att det kommer gå bra, en grej till han sa var att från och med måndag är vi i hans händer. Det är han vi kommer att ha kontakt med mycket. Vi pratade med honom om många saker som jag inte behöver ta upp här. Livet rullar som vanligt, vi börjar nu vår tredje vecka men det känns som att vi har varit här mer än så. Vi pratade jag och Martin om att när en månad har gått så kommer vi att börja räkna att det är så många månader är kvar. Så tiden går fort. Jag känner på mig att dem månaderna man kommer att tillbringa här kommer gå fort. Det gäller att ta vara på den tiden man har här.
Vi var bjudna hos Mamy och Ruth igår, där skulle vi äta lunch det kändes som man var tillbaka i Sverige igen, för er som inte vem Mamy är så jobbar han här som missionär, han har jobbat i Gislaveds missionskyrka som pastorn men jobbar här sedan fem år tillbaka och Ruth är hans fru. Dem är hur sköna som helst. Dem gjorde vår dag rik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar