14 dec. 2010

Ibland blir man förbannad på hur saker och ting styrs…


Ibland ska man vara tyst men när det har gått över gränsen måste man ändå säga något. Jag och min vän Martin hade vi bestämt oss att åka till Point-Noire för att stanna en vecka där och andas in en annan luft än Brazzavilles, resan dit gick bra och vi hade riktigt bra, vi borde bra, var på stranden och lirade volleyboll, solade (David solade och badade, inte illa) som sagt hade vi fint. En vecka gick riktigt fort plötsligt var det dags att åka tillbaks till Brazza, vi köpte biljett i förväg för att kunna slippa allt som kan krångla, men skulle det inte krångla nej såklart gick inte så bra. Det här flygbolaget vi flög med är nog det sämsta som man kan hitta. Vi hade köpt biljett och vi skulle lämna P-N 15:30, det stod i alla fall på biljetten, men med hur saker och ting styrs så visade sig att tiden dem sa stämde inte alls. För kl 15.30 väntade vi fortfarande på incheckning. Incheckning blev klar och vi skulle sitta och vänta på planet som skulle lyfta 15.30 klockan var redan fyra men planet var inte ens på plats och det som gör en förbannad är att dem inte säger vad som har hänt eller säger att planet kommer den här tiden.  Vi satt där och väntade bara utan att veta när vi skulle lyfta, det känns inte bra. Kl 17.15 landade planet på flygplats i P-N då kom och sa att vi skulle börja göra oss redo. Efter en halvtimme så var vi på planet och skulle vi lyfta då kom det där man inte ville höra eller inte önskade höra för man ville bara komma iväg nämligen att: ursäkta oss för försening och tack för att ni har valt Mistral Aviation. Då tänkte jag i hjärtat att det är sista gången jag flyger med dem. Man brukar tänka sig att kanske max en timme försening är det som man kan acceptera men två timmar och hade sagt ett ord. Även om man har tålamod så tror jag att man tappa det. Sedan komma i Brazza då skulle man hämta sitt bagage från en vagn ute och det gjorde att man fortsatt att inte gilla deras sätt dem behandla kunder. Att man blir försenad och efter allt det gå hämta sitt bagage på en vagn där man slogs för att komma fram. Jag skriver inte det här för att klaga men för att jag är bara förbannad jag tror jag har min sista resa till P-N under min tid här för nu ska jag koncentrera mig med mina månader jag har kvar för jag har märkt att tiden går fort. Jag kan säga det redan nu att det kommer att var svårt att lämna det här landet.
Men nu är man tillbaka till verklighet nämligen det som har fört mig hit.

2 kommentarer:

  1. Ajojojoojo! haha. skrattade mig igenom hela detta inlägget. så fantastisk roligt. inte för att vara elak utan för att ja känner igen mig..
    men hörru du, nu får du ta å komma hem snart. ja vill hänga, snacka franska, få flätor( de tog 40 minuter i och en halv flaska balsam att få ut alla tovor i mitt hår...
    förresten, ja e i malmö nu å igår träffade ja en tjej som kände martin cicilia lundkvist tror ja hon hette.. du kan väl hälsa honom..

    jallafall. kom hem.
    eller ring å sprid lite glädje nån dag.
    kraam

    SvaraRadera
  2. Oj du David! Vraiment que ça peut t'ennerver!!
    Jag kanske kan trösta dig lite med att du förmodligen kommer bli riktigt bra härdad av alla såna upplevelser, så pass att du kanske aldrig mer kommer störas av 10 minuters bussförseningar i Sverige sen..! Så har det gått för mig, jag tycker knappt det finns några problem i det här landet, allt går så himla smidigt, vilket är en väldigt skön känsla att ha med sig i snökaoset..!:)
    Kram Sara W

    SvaraRadera